Les om alle de fine bonusene som kan mottas hos Mr Smith

De beste casinoene 2020:
  • JOY CASINO
    JOY CASINO

    1 plass etter spilleromtaler

  • CASINO-X
    CASINO-X

    2. plass! Bonuser for nye spillere!

Brännvinskungen L.O. Smith förlorade allt – två gånger

Idag förknippas L.O. Smith med porträttet på Absolut Vodka-flaskan. Men hans liv handlade om betydligt mer än brännvin.

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.

Visserligen är det med sprit som allting börjar.

1866 befinner sig L.O. Smith i Paris. Han har redan gjort sig en mindre förmögenhet genom att förmedla brännvin på Skeppsbrokajen, och han letar nu efter sin nästa stora möjlighet. Trots att han lovat sig själv att aldrig dricka brännvin, så förstår han att det finns en affärsmöjlighet i spriten.

Den sprit som säljs till arbetarna är av dålig kvalitet, innehåller finkel, och gör människor sjuka. L.O. Smith är visserligen rik, men har inte förlorat kontakten med sina arbetarrötter. Han förstår att ett renare brännvin skulle hjälpa folkhälsan avsevärt, och i Paris hittar han några skrifter som kan hjälpa honom.

“En professor vid namn Angel Marvaud har skrivit om att man kan rena brännvinet på varm väg snarare än kall väg, vilket Smith tror väldigt mycket på”, säger Pelle Berglund, författare till boken Brännvinskungen, en biografi om L.O. Smith.

Tidigare har man renat brännvinet genom att filtrera den genom kol, men nu menar alltså Marvaud att man kan koka den ren. Problemet är att det inte finns någon utrustning i Sverige som kan göra detta.

De beste casinoene 2020:
  • JOY CASINO
    JOY CASINO

    1 plass etter spilleromtaler

  • CASINO-X
    CASINO-X

    2. plass! Bonuser for nye spillere!

“Men på samma resa råkar han av en slump besöka en fabrik som hade exakt en sådan utrustning som behövs för att göra detta”, säger Pelle Berglund.

L.O. Smith tar med tekniken hem, och bygger på ett nytt bränneri på Reimersholme. Den nya spriten – Absolut Rent Brännvin – blir en framgång, och Smith blir “Brännvinskungen” med hela svenska folket.

Han blir riksdagsman, lägger radikala motioner om att begränsa kungens makt, startar “arbetarringar” – föregångare till fackförbund – på sina egna fabriker, och snart har han byggt världens största bränneri i Karlshamn.

Spanien är den stora exportmarknaden, och framgångståget tycks ostoppbart.

Tills det 1888 kommer ett telegram till svenska utrikesdepartementet.

“Där står det att Spanien ska införa en skatt på importerad sprit, och den ska även gälla retroaktivt», säger Pelle Berglund.

«L.O. Smith har vid den här tidpunkten 26 000 liter sprit infört i Spanien, som alltså ska skattas retroaktivt.”

Skatten blir ett förödande slag för Smith, som förlorar nära nog hela sin förmögenhet. Han ska dock bygga upp den igen.

Efter ett krig mellan Kina och Japan lyckas Smith låna ut sina sista pengar till Kina till skyhöga räntor. De 12 miljoner (knappt en miljard i dagens penningvärde) som han förlorat i Spanien är nu enligt egna utsagor tillbaka.

Men bara ett par år senare är allt förlorat igen. L.O Smith har investerat kraftigt i sydafrikanska silvergruvor, och under Boerkriget beslagtar engelsmännen gruvorna.

Smith ska aldrig återhämta sig, och efter ett antal familjetvister dör L.O. Smith 1913. Av de två enorma förmögenheterna och det affärsimperium han byggt upp finns ingenting kvar i hans ägo, men idag är hans namn synonymt med ett sigill på ett av världens kändaste varumärken.

“Jag tror han själv hade tyckt det var ganska tragiskt att bli så förknippad med Absolut. Det var inte det han ville, han ville göra mer än bara brännvin”, säger Pelle Berglund.

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.

Fem viktiga idéer

Spritreningen
År 1855 upphävdes Husbehovsbränningen i Sverige, och endast ett fåtal större brännerier fick tillåtelse att tillverka sprit. Spriten renades på så kallad kall väg och var av låg kvalitet med stor mängd av hälsovådligt finkel i sig. L. O. Smiths såg en ny affärsidé och började läsa in sig på hur han skulle kunna tillverka och förädla den varan som han tidigare bara förmedlat. Han reste till Frankrike för att ta del av det senaste inom spritrening och kom där över en teori om att brännvinets orena beståndsdelar endast kunde tas bort genom värme. Teorin har dock aldrig testats i verkligheten då den ansetts för dyr. Utöver själva metoden hittade Smith också en apparat som kan skilja de orena alkoholerna så noggrant, att bara den rena etylalkoholen kvarstår. Även apparaten ska inte ha använts i någon större utsträckning på grund av dyra omkostnader, men för en förmögen och driven man som L. O. Smith så var det inga problem. Samtidigt startade han en diskussion i Sverige om finklets skadliga effekt med syfte att positionera sin tillverkning gentemot de andra brännarna. Till sist hade han allting som krävdes för att framställa sin alldeles egna produkt från ax till limpa.

Sockerbruk
Under 1867 blev Smith intresserad av franska odlare av sockerbetor som på grund av en ökad beskattning hade lagt om sin tillverkning till att producera brännvin av betsaft istället för vete. För Smith handlade intressent inte bara om brännvinet. kanske kunde sockerbruken minska arbetslösheten i det svenska samhället? Snart var han helt övertygad om att sockerbruken var rätt lösning på problemet. Ingen hade tidigare gett sig på att odla sockerbetor så här långt norrut, men efter en konsultation hos Sveriges Lantbruksuniversitet, tog Smith fram textmaterial och frön som kunde delas ut till bönderna. Eftersom affärsidén krävde kapital, sökte han partnerskap hos generalkonsuln Johan Wilhelm Smitt. Smitt hade tidigare velat investera i Smiths spritföretaget men fått nej, och nu blev han mycket intresserad av sockerbruks idén och ställde upp med kapital. På hösten 1867 bildade Smith och Smitt aktiebolaget Inedals Sockerfabriks AB och anlade en fabrik på Kungsholmen i Stockholm. Maskiner beställdes från Prag och kontrakt skrevs med sockerbetsodlare från Västerås och Uppsala. Bolaget fick ett bra mottagande och aktieteckningen gick relativt fort. Redan under våren 1869 uppstod dock problem och bolaget fick höja priset på betorna, då odlarna klagade på att avkastningen var så pass låg att det inte alltid lönade sig att ta upp betorna ur marken. Dessutom var de av dålig kvalité och hade en svag smak av tobak, förmodligen efter att marken tidigare använts för tobaksodling. Samtidigt verkade fabriken också vara delvis felkonstruerad, vilket innebar dyrbara ombyggnationer och inköp av nya maskiner. Efter bara ett år hade fabriken stora ekonomiska problem och efter en schism i styrelsen avgick Smith som ordförande. År 1872 gick Inedals Sockerfabriks AB i konkurs och även om kritiken efter konkursen var väldigt hård anses Smith ha gjort stora insatser för rotfruktsodlingens utbredning och tekniska utveckling i Sverige.

Arbetarringar
L. O. Smith glömde aldrig sin enkla bakgrund. Arbetarnas rättigheter och levnadsvillkor var därför något som engagerade honom mycket och under mitten av 1880-talet samlade Smith arbetare från hela landet för diskussioner kring hur detta kunde förbättras. Med sig från en resa till Manchester 23 år tidigare hade Smith material om konsumtionsringar och ångkök och nu fick han äntligen anledning till att skapa en svenska variant. Resultatet blev så kallade arbetarringar; föreningar med syfte att förbättra levnadsvillkoren för den arbetande klassen. De hade namn som Avsky krogen, Undfly krogen och Enighet ger kraft och vilja och det fanns en tydlig koppling till nykterhetsrörelsen. Det var lätt för en arbetare att bli medlem i en ring och det kostade oftast runt en krona i avgift. Till en början försökte Smith verka under radarn men när det blev tydligt hur uppskattat initiativet var bland folket så begärde Smith audiens hos kung Oscar II för att söka stöd. Trots en viss misstänksamhet från majestätet angående Smiths påverkan så gav kungen försäkran med orden ” Nå, bara ni inte gör något olagligt, så var inte rädda för mig.”

Postsparbanken
En viktig del i att förbättra arbetarnas livssituation var genom att stärka deras ekonomiska trygghet, och i ringarna diskuteras frågan flitigt.
Snart uppkom meningsskiljaktigheter då många medlemmar ville bilda konsumtionsföreningar, det vill säga gå samman och göra gemensamma inköp i utvalda butiker och på sätt få ner priserna. Smith trodde dock inte på detta och kunde nu istället presentera en idé som testats i bland annat Italien, Holland och Kanada den så kallade postsparbanken. Grundidén var att omvandla postkontoren runt om i landet till banker för att genom bättre tillgänglighet och öppettider göra arbetarna mer benägna att spara på det kapital arbetarna de fick över genom köp av billigare brännvin, minskad konsumtion och lägre levnadsomkostnader. För att få mer på fötterna kontaktade nationalekonomen doktor J.A. Leffler och bad denne göra en studieresa, på bekostnad av Smith själv, till de länder där systemet införts. Leffler tackade ja och kom sedan tillbaka med positiva resultat. Genom en riksdagsman från Kronobergs län fick Smith in ett förslag till en motion om att starta en svenska postsparbank, och den 6 mars 1883 utfärdades en proposition av Kunlig. Majt. till riksdagen. Äran för införandet av den svenska postsparbanken har dock inte getts L. O. Smith.

Rösträtten
L.O. Smith var en ständigt upptagen man och hade ofta flera affärsprojekt i luften samtidigt. Arbetet med arbetarringarna var inget undantag, när dessa även fastnade med fel i personer i ledande roller så ledde det till att de snabbt upplöstes. Själv kände Smith inte något förtroende från arbetarna och var missnöjd med att de inte bidrog mer själva.Trots att arbetarringarna försvann så levde idéerna kvar och snart kom socialisterna att anamma systemet med arbetarringar, och kanske hade Smiths hårda ord sporrat arbetarna att organisera sig. Smith själv fortsatte sitt arbete för att förbättra arbetarnas livsvillkor genom att förespråka deras rösträtt politiskt. Vid riksdagens sammanträde den 6 april 1889 debatterades fråga om alla män ska ha rösträtt eller inte. Smith ställde sig i talarstolen och gjorde sin åsikt i frågan klar:

”Vad är vi industriidkare utan hjälp av våra arbetare? Ingenting. Vi skulle inte förtjäna varken förmögenheter eller ens vad som behövs för att komma in i denna kammare, utan hjälp av våra arbetare. Vi lever huvudsakligen på deras arbete, och hur många av oss är det inte som är helt beroende av deras duglighet och flit? Det är därför våra arbetare som faktiskt satt oss i stånd att komma in i kammaren och uppfylla det kall som nationen ålagt oss. Varför ska vi då beröva dem som ordentligt betalar sina skatter denrätt till åtminstone någon del i landets ärenden, ha någon del i valen,även om de inte själva kan bli valda? Jag vill starkt påtala faran med att inte ha allmän rösträtt. Förr eller senare bildas ett hat hos folketsom bara kommer att växa. Jag vädjar till era hjärtan, ledamöter!”

Näste talare, friherren och översten Klinkowström anklagar Smith för att avvika från ämnet. Frågan handlar, menar han, om moralen hos dem som ska ha rösträtt och han försvarar det äldre systemet där rösträtt ges till de arbetare som tjänar 800 kronor eller mer per år. Smiths svar kommer direkt:

”Ge alla era arbetare en inkomst av minst åttahundra kronor per år då! Det gör jag! Så är frågan löst! Vad är problemet?”

Rösträttsförslaget röstades vid mötet ner med siffrorna 93–14.

Ställ din juridiska fråga

Stäng
  1. Alla frågor
  2. Familjerätt
  3. Kortvarigt äktenskap m.m. – Oskäligt med bodelning?

Kortvarigt äktenskap m.m. – Oskäligt med bodelning?

Hej. Jag och min fru ska skiljas och är båda överens om det men hon valde att lämna mig och flytta ut. Vi har varit gifta i ca 3.5 år och flyttade ihop i samband med detta. Jag vill veta vad jag har för rättigheter till min ekonomi då jag är den som hade kapital innan äktenskap, samt köpte lägenheten innan äktenskap och tjänat pengar och försörjt henne under dessa åren då vi varit studenter men jag haft jobb vid sidan om. Hon säger att hon inte vill ta av mina insparade pengar jag haft sen innan bröllopet, men däremot vill hon ta del av lägenheten då den säkerligen ökat i värde under tiden vi bott där, samt att hon hjälp till att renovera. Jag tycker dock att det känns orättvist att hon ska få mer än vad hon behöver för att klara sig, dvs nya möbler till hushåll (hon har redan fått tag på en egen studentlägenhet), då jag försörjt henne så hon minimerat sina studieskulder, samt själv betalat för både bröllop, bröllopsresa, utlandssemester och ytterligare nöjen för henne som hon inte skulle haft råd med utan min inkomst. Vad har jag att rätta mig efter i detta fall? Vad är en själslig summa för henne att kräva? Återkom gärna med frågor om något är oklart.

Tack på förhand. Mvh

Boka 20 minuter med en jurist på telefon – kostnadsfritt

Juridik till alla svarar

Sara Muhieddine 2020.12.21

Hej och stort tack för att du valt att vända dig till oss på Juridik Till Alla med din fråga. Regler om makars egendomsförhållanden vid äktenskapsskillnad hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer därför utifrån dessa regler redogöra för vad som gäller i ert fall.

Makars egendomsförhållanden
I 1:3 ÄktB anges det att varje make äger sin egen egendom och svarar för sina skulder. Av 7:1 ÄktB framgår emellertid det att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte utgör enskild egendom. Giftorättsgods innebär att egendomen blir en del av giftorätten och kan komma att fördelas mellan makarna vid en skilsmässa.

För att egendomen ska vara enskild så anges det i 7:2 ÄktB att makarna ska ha separerat sin egendom genom ett äktenskapsförord, enligt formkraven i 7:3 ÄktB, eller mottagit egendomen genom arv eller gåva med ett villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom. Av de omständigheter du angett verkar det emellertid inte som att ni upprättat vare sig äktenskapsförord eller att lägenheten är ett villkorat arv eller gåva. Av den anledningen drar jag således slutsatsen om att lägenheten utgör giftorättsgods.

Bodelning
Enligt 9:1 ÄktB ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning när makarna skiljer sig och det är då makarnas giftorättsgods som ska ingå (10:1 ÄktB). Bodelningen går sedan till så att makarnas vardera andelar av egendomen beräknas i enlighet med 11:1 ÄktB. Av 11:2 ÄktB följer att makarnas skulder ska dras av mot makens andel i giftorättsgodset. Regeln om skuldavräkning innefattar som huvudregel alla skulder, såväl som bolån och studielån. Det innebär att dessa skulder ska räknas av mot värdet av era respektive tillgångar innan en fördelning ska ske. Om en make emellertid skulle ha mer skulder än tillgångar att fördela så kan skuldavräkningen resultera i ett minusvärde, utan värdet kan aldrig bli lägre än noll, vilket fungerar som ett skydd för den make som äger mer. Därefter ska värdet av vad som återstår av makarnas giftorättsgods läggas samman och fördelas lika enligt 11:3 ÄktB.

Om ni saknar äktenskapsförord eller inte har någon enskild egendom enligt de förutsättningar som jag angav ovan så är er egendom giftorättsgods och kan komma att fördelas vid en bodelning. Det innebär för din del att såväl lägenheten som dina sparade pengar kan komma att ingå i bodelningen. Din fru har emellertid sagt att hon inte vill ta dina sparade pengar men däremot att hon vill ta del av lägenheten som ni bott i och som hon varit med och renoverat. Ni kan självfallet avtala om en annan fördelning än en likadelning enligt lag av ert giftorättsgods, vilket medför att ni kan utesluta dina sparade pengar ur bodelningen om ni båda är överens.

Underhållsskyldighet och jämkning
Du anser ändock att det blir en ojämn fördelning än den hon har föreslagit eftersom det var du som köpte lägenheten samt att du stått för mer av kostnaderna inför och under ert äktenskap. Gällande kostnaderna så finns en inbördes underhållsskyldighet mellan makar eftersom makar förväntas leva på samma ekonomiska standard, vilket indirekt följer av 6:1-2 ÄktB. Detta innebär att om en make inte har samma ekonomiska möjligheter att bidra till makarnas gemensamma och personliga behov så ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs. Att du har försörjt henne under äktenskapet är således inte något du kan använda som argument för att minimera fördelningen av giftorättsgods.

Det framgår emellertid av den information du angett din fråga att ni enbart varit gifta i 3,5 år, samt att ni flyttade ihop först vid äktenskapet. Dessa omständigheter tyder på att du kan ha en möjlighet att jämka bodelningen med anledning av ett kortvarigt äktenskap, vilket framgår av 12:1 ÄktB. Även det faktum att du är den av er två som äger mer kan motivera en jämkning, men vanligtvis när bodelning jämkas med anledning av ekonomiska skillnader så krävs ofta att det rör sig om betydande värden. Det är enbart den make som har mest giftorättsgods, och därmed kan komma att behöva lämna över egendom till den andra maken, som kan påkalla en jämkning. Jämkningen tar dock sikte på att det skulle vara oskäligt att fördela giftorättsgodset enligt likadelningsprincipen i 11:3 ÄktB. Eftersom din fru inte vill dela på dina sparade pengar kommer inte heller en faktisk likadelning att aktualiseras, vilket borde innebära att jämkningsmöjligheten bortfaller. Skulle dock dina sparade pengar vara av relativt låga värden i förhållande till ditt giftorättsgods i övrigt så vore det eventuellt möjligt att kunna jämka en mindre del av bodelningen.

Fördelning av lägenheten
Gällande en eventuell fördelning av lägenheten så kan det vara bra att veta att du får räkna av vad som återstår av bolånet, latenta skatter och mäklararvode från lägenhetens värde. Det värde som sedan återstår är det som ska fördelas mellan er. Huruvida du kan räkna av andra skulder mot lägenheten kan jag tyvärr inte svara på eftersom dina sparade pengar i realiteten också utgör giftorättsgods. Det kan därför bli så att du får räkna av andra skulder mot dina sparade pengar istället. Skulle det emellertid vara så att du exempelvis har studieskulder som överstiger värdet av ditt sparade kapital så borde du kunna räkna av resten mot bostadsrätten också.

Sammanfattning och rekommendation
Din fru har rätt att begära bodelning vid äktenskapsskillnad. Hon har dessutom rätt att dra in dina sparade pengar i bodelningen om hon vill genom att hänvisa till likadelningsprincipen, men eftersom att hon inte vill ta av dessa så gynnar det dig. För att hennes löfte ska vara bindande skulle det bästa dock ha varit att ni haft ett registrerat äktenskapsförord som reglerade detta förhållande. Skulle ni bli oense innan fördelningen har gjorts kan hon nämligen driva en tvist i domstol och kräva en likadelning som du förvisso skulle kunna få ner till viss del genom jämkning. Notera i sammanhanget att en rättsprocess kan vara väldigt kostsam.

Eftersom jag vet för lite om era egendomsförhållanden och värdet av ert giftorättsgods så kan jag tyvärr inte rekommendera en summa för att lösa ut din fru. En sådan beräkning kräver viss utredning, samt ett upprättande av ett bindande bodelningsavtal. I detta avtal kan du och din fru fördela eller avstå att fördela ert giftorättsgods såsom ni önskar, så länge ni är överens.

För att det ska bli riktigt gjort och för att du ska kunna tillvarata dina intressen till bästa mån rekommenderar jag dig starkt att vända dig till en jurist, antingen ensam eller tillsammans med din fru, för att få vidare rådgivning och för upprättande av bodelningsavtal. Önskar du komma i kontakt med en av våra duktiga jurister på området är du varmt välkommen att boka tid hos Familjens Jurist, på ett kontor nära dig, genom vårt webbaserade formulär som du hittar HÄR.

Jag hoppas du fick svar på din fråga och önskar dig all lycka till i ditt fortsatta ärende.

De beste casinoene 2020:
  • JOY CASINO
    JOY CASINO

    1 plass etter spilleromtaler

  • CASINO-X
    CASINO-X

    2. plass! Bonuser for nye spillere!

Anmeldelser av de beste kasinoene
Legg att eit svar

;-) :| :x :twisted: :smile: :shock: :sad: :roll: :razz: :oops: :o :mrgreen: :lol: :idea: :grin: :evil: :cry: :cool: :arrow: :???: :?: :!: